Tur att ”roland” inte var på jobbet idag!

Har en kollega, låt oss kalla honom för Roland. Som har haft oturen att skada foten, när han spelade fotboll i helgen. Skadan är så pass allvarlig att han idag fick genomgå en mindre operation. Självklart har jag varit en bra arbetskollega och retat honom lagom mycket över det inträffade. Vi har skratttat en hel del… Stackarn. Men det är ju så lätt sparka på någon som redan ligger ner. Idag när jag var på väg ut från kontoret så höll det på att bli illa. Jag snubblade över tröskeln och stukade vristen lite. Ingen fara. Men va pinsamt det hade varit om ” Roland” hade bevittnat det hela :O men jag hade kunnat bjuda på det. Hemma rullar allt som det ska. Barnen går nu full tid pp dagis och det fungerar som det ska. Arvid är på väg att lära sig att gå helt utan stöd.. Så snart har vi två små som springer hemma. På både gott och ont! Olivia har upptäckt chuggington – de tossiga tågen. Så efter maten börjar tjatet om tågen. Kul att hon är intresserad av något mer än bockarna bruse och barbapapa.. Synd bara att hon måste lägga beslag på tv:n! Hennes senaste grej just nu är att hon har mardrömmar varje natt.. Hon vaknar och skriker ” nej nej nej” mitt i natten. Det finns roligare sätt att bli väckt på.. Synd om henne. Oftast så är man så jäkla trött efter en hel dag på jobbet lch arvid som kan knorra på nätterna också.. Att det är svårt attt vara den perfekta föräldern just då. Speciellt om det är 4-5:e gången som hon vaknar…. Lätt hänt att tålamodet är något kortare… Men men.. Bara å rida ut det… Precis som två års trotsen.. Kul! Försöker vara possitiv och se utmaningen…men seriöst! Jag är ju bara människa å klart att jag kan också bli lite less… När faan ska trotsen gå över? Lagom tills det att arvid kommer in i det?

Det gör ont i hjärtat….

Har just lämnat båda mina små oå dagis. Olivia var glad över att slippa vara hemma sjuk. Arvid ledsen över att mamma skulle gå. Jag kunde höra honom gråta hela vägen ut… Jag bet mig själv i läppen samtidigt som jag försökte påminna mig sjölv om varför de går på dagis… Jag vet att han är bara ledsen en stund, sen går det över… Men ändå. Var hos doktorn med olivia i förrigår. Hon hostade så mycket hade 39,7 graders feber. Läkaren började genast misstänka lugninflamation… Men något inom mig sa att så illa var det inte. Vi blev inbokade på ett återbesök igår och tog nya prover. Febern var som bortblåst och hon mådde mycket bättre. Man konstaterade att hon troligen har förkylnings astma. Läkaren vägrade skriva ut någon cociliana med hänvisning till att barn kan sova bort hela dagar på grund av medicinen… Läkaren har nog aldrig haft en trotsig 2 åring. Hade hon haft det så hade hon inte sett det som en nackdel : D  nääää skämt åsido men olivia är verkligen en utmaning just nu. Allt är bara ” nej!” och ”inte”. Tänk va lätt det var när hon låg i babygymmet och jollrade. Nu är hon en liten person med en egen vilja. Jag skulle inte ändra på något i mitt liv ( möjligen att få vinna på lotto) men jag erkänner högt och tydligt att det är tufft att vara mamna till två täta barn. När förkylningarna avlöser varandra och divalaterna också.
Men jag älskar mina små

Redan onsdag?

Tiden går fort när man har kul!

Idag började dagen på bästa tänk bara sätt. Barnen sov hela natten, vilket resulterar i glada barn på morgonen. Arvid fnittrade och skrattade. För att Olivia ska vara extra snäll idag så har jag utlovat en överraskning. Nu tänker ni säkert att man inte ska muta barn. Men jag ser det hellre som belöning och uppmuntran. :) så jag hoppas att hon är snäll, för att då ska hon få något hon tycker riktigt mycket om. Vindruvor! Nu ska jag tränga mig in i ännu en knökfull tåg! Ha en bra dag allesammans

Ännu en lyckad dag?

Verkar som inskolningen av Arvid gick bättre idag än igår. Verkar som om det är tänder som spökar.. Hoppas att Olivia inte vänjer sig allt för mycket vid att pappa är på dagis.

Hade möte idag med en del av mitt team. Mötet gick över förväntan :) vi har en del att jobba med, men jag älskar det! Har riktigt kul på jobbet!

Har fått en bra början och det känns som om vi är på väg åt rätt håll.

Nu längtar jag hem till mina tre älsklingar! Snart hemma!

På väg hem i ett knökfull tåg…

Så idag var det dags för min första riktiga dag på mitt nya jobb. Försöker lära känna så mycket folk som det får i express fart. Får idag fått en del rapporter mailade till mig, som fick mig att se ut som ett frågetecken. Tur är det att det finns en hel del människor man kan fråga. Bokade in alla 1 on 1 som jag ska ha den här veckan, vilket känns skönt! gick förstås vilse imorse inne på kontoret. Men hittade fram till slut. Vart ingen frukost idag, får bli imorgon :)

Idag var det även Arvids första dag på dagis. Sms:ade med fredrik ( ja, vi porterade våra nummer i helgen till nya abonnemang och nu kan man inte ringa till oss.. Tills vi hittat de nya simkorten i alla fall) . och första prognosen ser mörk ut. Arvid så skit dåligt natten till idag, vilket återspeglades på hans humör.. Så vu hoppas på att det ska gå bättre imorgon. Stackars Fredrik som dessutom har dragit på sig en förkylning och ska ha inskolning….
Så är jag på tåget hem. Trött och sliten. Men jag har ett par minuter till på mig att ladda batterierna… För att dagen är ju inte slut ännu… Nää hemma väntar två otåliga barn på att få mat och mysa. Olivia är så söt, hon brukar dra av mig jackan och försöker ta av mig stövlarna.. Medans Arvid kryper i 150km/h fram gråtandes å ropar ”ma ma ma ma ” oavsett hur slitsamt det än är att vara mamma till två, så skulle jag inte byta bort det. Inte ens för en sekund

Första dagen på jobbet!

Så i fredags så hade jag min första dag på jobbet.

Alla verkar vara jätte trevliga. Kontoret är skit stort och man kan gå in via 3 olika vägar… Har ingen aning hur jag ska hitta tillbaka till mitt skrivbord imorgon, men det löser sig nog. Är man på kontoret mellan 7:30 och 8:00 så kan man hämta frukost i köket, alla dagar i veckan. Riktigt nice! Kvitterade ut min lapptopp och telefon i fredags. Så nu kan mitt team få tag på mig. Har en massa möten in bokade nu första veckan.. Samtliga möten är spridda på de 3 våningar och ett drös med konferens rum som det nya jobbet har.. Jösses säger jag bara.

Berättar mer om jobbet imorgon. Nu ska jag slappa och ta det lugnt.. Har just haft en tung nattning med Arvid.

Jag behöll lugnet och bara log

Idag var det då dags för min allra sista dag som anställd på en stor känd auktionsite. Alla undrade hur det kändes. Det är ju klart, jag har ju varit där i 8 år. Å hur känns det? Jag har upplevt samma känsla ett par gånger tidigare. När jag flyttade hemifrån och när jag blev mamma.Jag var förväntansfull och lite smått vilsen. Men det tog inte lång tid innan jag fann mig till rätta i det nya. Jag gillar trots allt nya utmaningar.

På 8 år har jag:
Bytt hårfärg ca 24 gånger.

Haft inte mindre än 9 datorer

Bevittnat många kyssar, som kanske inte borde ha utväxlats.

Blivit mamma 2 gånger

Gift mig

Jag har varit där nästan 1/3 av mitt liv…
Så när det var dags för mitt ”hej då” fika, var jag orolig för att bryta samman..

Men jag är lite känslomässigt handikappad av mig. Det är inte så att jag inte känner något, utan snarare att jag inte kan visa när jag känner något.

Så jag höll inga känslomässigas tal eller så. Utan höll mig lugn och sansad.

Kommer att sakna alla de vänner jag fått. Men jag vet att vi kommer att ses igen. För att när jag börjar mitt nya jobb imorgon, så ska jag till samma tunnelbana station, samma byggnad, ja till och med samma hiss. Jag ska dock åka hela vägen upp till våning 6.

Hoppas att det inte innebär otur att börja på ett nytt jobb… fredagen den 13:e …